En bygdegård är en samlingslokal som ofta ligger på landsbygden eller i mindre orter, öppen för allmänheten. Begreppet bygdegård myntades vid Landsbygdskommunernas kongress 1919. Ås förbundsgård blir den första bygdegården och den invigdes samma år.
Bygdegårdar är i de flesta fall fristående byggnader som uppförts enbart för att tjäna som samlingslokal för dem som bor i bygden. Ibland nyttjas även äldre, historiska, byggnader från trakten som bygdegårdar. Det förekommer att de tidigare har tillhört någon folkrörelse som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, eller tidigare varit skolbyggnader.
I bygdegården arrangeras konstutställningar, föreläsningar, föreningsmöten, teater, filmvisning, loppisar, marknader och liknande, och huset kan även hyras för exempelvis fester och lägerskolor. I vissa fall dokumenteras och arkiveras ibland traktens historia, men det är vanligare bland hembygdsgårdar.
Det är även vanligt att bygdegårdar erbjuder samhällsservice såsom lokaler för fritids, förskola, skolbespisning, är engagerade i att driva butiker på landsbygden, är servicepunkter för kommuner och driver frågor kring fiber och andra utvecklingsfrågor. Bygdegårdar är även viktiga för krisberedskapen.
Bygdegården – den naturliga mötesplatsen – är en allmän samlingslokal öppen för alla och förvaltad av en ideell styrelse, utsedd på demokratiska grunder.
Bygdegårdens kännetecken
I den färgsprakande palett av bygdegårdar som finns i Sverige – olika i arkitektur, verksamhet och namn – är det ändå alltid möjligt att identifiera bygdegårdens kännetecken:
Korta fakta om bygdegårdsrörelsen
COPYRIGHT © ALLA RÄTTIGHETER FÖRBEHÅLLNA